Stilla Veckans Dagar
Kallas även dymmelveckan, tysta veckan eller (oegentligt) påskveckan och firas alltså till minne av Kristi lidande och död på korset. De olika dagarna har traditionellt haft olika namn, men det är bara palmsöndagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början. Palmsöndagen, en viktig dag i kyrkoåret, är söndagen före påsk och inleder stilla veckan. Palmsöndagen är ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Måndagen kallas blåmåndag eller svarta måndag; blåmåndagen är egentligen måndagen efter fastlagssöndagen. Tisdagen kallas vita tisdagen. Dessa namn betecknar ursprungligen måndagen och tisdagen i fastlagen, där deras namn bär en innebörd, men har i folkmun förflyttats även till stilla veckan. Onsdagen i stilla veckan har kallats dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad "dymmel".
Stila veckans dagar 20
Stilla veckan är den vecka som föregår påsken. Under stilla veckan koncentrerar sig de kristna på att minnas Jesu lidande. Det är en urgammal tradition inom den kristna kyrkan att fira stilla veckan. I Jerusalem firades den redan på 300-talet. Inom den kristna traditionen i väst utvecklades traditionen att fira stilla veckan lite senare. Under varje dag i veckan samlas man för att följa händelserna i Kristi lidandes historia eller passionshistorien. Passionshistorien är vanligtvis indelad i sex akter, som man predikade ur i gudstjänsterna under stilla veckans dagar. Dessa tillfällen har kallats aktpredikningar. Man kan fortfarande använda akterna men i den nuvarande Evangelieboken finns det istället för dem avsnitt ur Lukas, Johannes och Matteus evangelier. Nu för tiden har det blivit populärt med olika slags passionspel. Via Dolorosa- eller Via Crucis-föreställningar visar man Kristi lidandes väg i form av drama. På många orter har man också börjat hålla korsvägsandakter. Vid dessa stannar man upp och ber och mediterar inför bilder som föreställer olika skeenden i Kristi lidandes väg.
Enligt gammal tradition är det vanligtvis 14 bilder. Stilla veckans torsdag kallas skärtorsdag. Det är den dag då den heliga nattvarden instiftades. På skärtorsdagens kväll firas mässa, dvs. nattvards gudstjänst, i församlingarna. På skärtorsdagens kväll börjar en tre dagar lång festtid, triduum, som sträcker sig till påskdagens kväll. Denna korsets och uppståndelsens påsk är kyrkoårets centrum. Dagen efter skärtorsdagen är långfredagen, dagen då Kristus korsfästes, dog och begravdes. Långfredagens gudstjänst är enkel. I många församlingar sjunger man psalmerna utan ackompanjemang av orgeln och man ringer inte heller i kyrkklockorna. Man utför inga sakrament eller andra kyrkliga förrättningar på långfredagen eller på den efterföljande stilla lördagen, då den liturgiska färgen är svart, sorgens och dödens färg.
- Stilla veckan dagarna
- Ravi dagar
- Rökeriet nyköping meny
- Berlin judiska monumentet
- Stilla veckans datar.gouv
- Stila veckans dagar black
- Stilla veckan - Brunflo, Lockne, Marieby och Näs pastorat
- Behöver hjälp angående byta bränslefiltret! - Sidan 1 - Garaget
- Stila veckans dagar products
- Dvärg katt säljes
- Stila veckans dagar
- Stila veckans dagar cream
Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen. Skärtorsdagen är i den romersk-katolska kyrkan en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. Denna dag firas att Jesus instiftade nattvarden då han den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden. Skär betyder ren. När kyrkklockorna ringt in till skärtorsdagens mässa, är de sedan tysta fram till gudstjänsten under påsknatten/påskdagen. Som regel kläs altaret av på kvällen efter avslutad mässa, vilket innebär att alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort. Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem.
I många kyrkor spelas ingen orgelmusik. Långfredagen har i Sverige mest förknippats med sorg och kanske också tristess, eftersom det under lång tid inte var tillåtet för kafeer och restauranger att ha öppet då. I andra länder har man fokuserat mer på Kristi frälsningsverk i namngivningen, i engelsktalande länder t. ex. kallas dagen i stället Good Friday. Även påskafton är egentligen tänkt att vara en stilla dag i väntan på påskdagens uppståndelsefest, men i nordiska länder har man traditionellt kommit att fira många stora högtider en dag tidigare (jämför julafton - juldagen). Stilla veckan övergår så i påskdagen, den mest jublande dagen under hela året. Jesus uppståndelse firas med påskliljor, trumpet och jubelsånger. Vi går från långfredagens moll till ett klingande durackord! I annandag påsk evangelietexter återberättas lärjungarnas möten med den uppståndne och under tiden fram till Kristi himmelsfärds dag brinner påskljuset som en sinnebild för Jesu kroppsliga närvaro på jorden mellan uppståndelsen och himmelsfärden.
Svenska kyrkan håller inga gudstjänster förrän tidigast sen kväll/påsknatten för att fira Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken börjar vid midnatt. Dock är det på påskafton som vi i Sverige började fira påsk efter den långa fastan, på samma sätt som vi firar julafton mer än juldagen och midsommarafton mer än midsommardagen. Påskdagen. Uppståndelsens söndag, firas i kristen tradition till minne av Jesu uppståndelse, och infaller på söndagen i påskhelgen. Påskdagen infaller den första söndagen efter första metonska fullmånen som infaller på eller närmast efter vårdagjämningen, men eftersom de västliga kyrkorna och de östliga kyrkorna tillämpar olika kalendrar infaller påskhögtiden vid olika tillfällen beroende på vilken kyrka som avses. Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen. Annandag påsk. Inom kristendomen dagen efter påskdagen. Har som ämne "Möte med den uppståndne". Tidigare innehöll hela veckan efter påsk icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag.
historiekullan: Stilla veckans dagar
Stilla veckan, Holy week Kristendom 17 apr – 24 apr 2011, 1 apr – 8 apr 2012 kristendom Stilla veckan, även kallad Passionsveckan, Dymmelveckan, Tysta veckan eller (oegentligt) Påskveckan, är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före Påskdagen, från Palmsöndagen till och med Påskafton. De olika dagarna i veckan har traditionellt haft olika namn, men det är bara Palmsöndagen, Skärtorsdagen, Långfredagen och Påskafton som har kyrklig betydelse, med gudstjänster. Numera är det dock på sina håll brukligt att man samlas för läsning av passionshistorien under de tre vardagarna i veckans början. Måndagen kallas ibland blåmåndag eller svart måndag, färgen blå anses vara en lugn och stilla färg och kyrkorummet kläddes ofta i blått – därifrån kommer förmodligen namnet blåmåndag. Namnet blåmåndag gäller också för måndagen i fastlagen (alltså måndagen före fettisdagen). Tisdagen kallas vita tisdagen, liksom måndagen har tisdagen fått namn från fastlagen och kallas ibland också svartatisdag och stinnkaketisdag..
Onsdagen i Stilla veckan har kallats Dymmelonsdag, efter seden att inför påsken byta ut kyrkklockans metallkläpp mot en av trä, en så kallad "dymmel". Under skärtorsdag, långfredag och påskafton får därmed klockan en något dovare klang än vanligt. Under Påskdagens gudstjänst, då man firar Jesu uppståndelse, är metallkläppen tillbaka, och klockan kan ljuda med full klang igen. Notera att onsdagen i stilla veckan inte är askonsdag som den ibland kallas, detta är onsdagen efter fettisdagen, som inleder fastan, fyrtio dagar (söndagarna oräknade) före påsk. Dymmelonsdagen förljs av skärtorsdagen (Maundy [Holy] Thursday) långfredagen (Good Friday), varefter stilla veckan avslutas med påskafton – dagen före påskdagen.
Långfredagen. Enligt kristen tradition var det på långfredagen som Jesus korsfästes och dog på Golgata utanför Jerusalem. Därför var långfredagen under lång tid en dag präglat av stort allvar. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och besvärlig för Jesus och eftersom gudstjänsten var längre än andra dagar. Firandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet. Fram till 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige på långfredagen. Påskafton Påskafton är ingen särskild dag i kristet påskfirande. Jesus ligger i graven och väntar på att uppstå. Dock är det på påskafton som vi i Sverige började fira påsk efter den långa fastan, på samma sätt som vi firar julafton mer än juldagen och midsommarafton mer än midsommardagen. Påskafton. Påskafton är ingen särskild dag i kristet påskfirande. Detta beror på att Jesus ligger i graven och väntar på att uppstå, och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen.