Co2 Utsläpp Per Capita | Ny Metod För Uträkning Av Koldioxid Per Capita – Supermiljöbloggen
> Till alla Naturskyddsföreningen i skolans faktablad
Co2 utsläpp per capita person
- Vad kostar en studentlägenhet i göteborg
- Co2 utsläpp per capita by state
- VILLA VÅRGATAN: Plättar i luften och ledighet
- Ny metod för uträkning av koldioxid per capita – Supermiljöbloggen
Bildtext: Den gula stapeln visar SCB:s beräkning av växthusgaser från varor som importerats till Sverige, internationella transporter och utrikes resor under år 2015. Den gröna stapeln visar utsläpp av växthusgaser från tillverkning i Sverige, transporter, inrikes resor och export under samma år. Växthusgasutsläppen är mätta i koldioxidekvivalenter (se förklaring nedan). Utsläpp av växthusgaser i Sverige De växthusgaser som idag släpps ut i Sverige kommer till största delen från svenska företag. Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med 25 procent sedan 1990 (källa SCB). Hushållen står för den största delen av minskningen. Minskningen beror främst på att värmesystem med oljeeldning har bytts ut till värmesystem med lägre klimatpåverkan som fjärrvärme och värmepumpar. Utsläpp av växthusgaser i andra länder som kan knytas till konsumtion i Sverige En stor del av de produkter som vi konsumerar i Sverige är importerade från andra länder. Dessa produkter ger klimatutsläpp i de länder där de tillverkas och finns därför inte med när Sverige redovisar sina klimatutsläpp.
En uppgift som kan kännas en smula hopplös då det samhälle vi i dag lever i knappt gör det möjligt. Det vi i däremot kan vara stolta över är det faktum att de varor som Sverige exporterar till andra länder, som exempelvis stål och pappersmassa, har betydligt lägre utsläpp per kilo producerad än det globala genomsnittet. Främst beror det på att vi har en hög andel vattenkraft och kärnkraft, som släpper ut betydligt mindre koldioxid än exempelvis kolkraft. Även om kärnkraften vara eller icke vara i sig är en fråga som bör diskuteras. Räknar vi med de minskade utsläpp det innebär att en vara producerad i Sverige i snitt släpper ut mindre koldioxid hamnar svenskens årliga koldioxidutsläpp på runt 4, 4 ton per capita. Det nya sättet att beräkna utsläpp per capita skulle kunna bli en stark konkurrensfördel för industrier baserade i Sverige. Astrid Kander, som tagit fram denna nya uträkningsmetod, kommenterar däremot att detta inte innebär att vi kan luta oss tillbaka, tvärt om. Vi ska ändå inte slå oss till ro och tänka att nu är vi så duktiga och bäst i klassen och vi behöver inte göra mer för att klimatproblemet är jätteallvarligt och ett stort hot och vill vi inte nå fyra graders uppvärmning så måste vi snarare ned på en-två ton istället för de här fyra tonnen, säger Astrid Kander.
En ny metod för att räkna ut länders utsläpp av C02 per capita har tagits fram av en svensk professor i ekonomisk historia. Det har länge debatterats hur man på bästa sätt ska räkna ut ett lands totala koldioxidutsläpp för att sedan göra en indelning per capita. Att enbart räkna in de utsläpp som Sverige som land, den statistik som vanligtvis presenteras, tar inte med importen av varor som producerats i andra länder men konsumeras i Sverige. Att inte räkna med importerade konsumtionsvaror innebär att man bortser från nästan hälften av de utsläpp en genomsnittlig svensk står för. För att räkna ut utsläpp per capita behöver man alltså räkna in den totala konsumtionen. Räknar vi med svenskens konsumtion så hamnar vår genomsnittliga C02-utlsäpp på runt nio ton koldioxid per år. Om vi ska förhindra att den globala uppvärmningen når mer än två grader bör världens befolkning i genomsnitt inte släppa ut mer än ett ton koldioxid per person. Det innebär alltså att svensken måste banta sina årliga utsläpp med åtta ton vilket motsvarar nio gånger så lite CO2 per capita.
Utsläpp från produkter som konsumeras i Sverige men som produceras i andra länder har ökat med nästan 50 procent under de senaste 20 åren. (Källa SCB). Ibland kan en vara orsaka klimatutsläpp i flera länder. Om du till exempel köper en moped skapar den först utsläpp i landet där den tillverkas. Utsläpp sker sedan vid transporten av mopeden till Sverige. Om mopeden är bensindriven och du tankar och kör den i Sverige så blir mopeden därefter en källa till utsläpp av växthusgaser i Sverige. Vilka delar i vår konsumtion påverkar klimatet mest? De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Den privata konsumtionen står för cirka 2/3 av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Den resterande tredjedelen av utsläppen kommer från offentlig konsumtion (statlig och kommunal) samt offentliga och privata investeringar. Offentlig upphandling står för en stor del av utsläppen från offentlig konsumtionen. När det gäller investeringar så är den största posten utsläpp som kommer från svenska företags investeringar i fabriker eller byggnader utomlands.
De innebär bland annat att vi i Sverige behöver minska de konsumtionsbaserade klimatutsläppen från 11 ton per person och år till 2 ton senast 2030. Då räcker det inte med att minska de utsläpp som görs i Sverige. För att komma ner till 2 ton behöver de utsläpp som vår konsumtion orsakar i andra länder också minska. Vad kan göras för att minska de konsumtionsbaserade klimatutsläppen? För att bromsa klimatförändringarna krävs stora förändringar i samhället. Eftersom en cirkulär ekonomi, förutom att spara på jordens resurser, också bidrar med lägre klimatutsläpp är de mål som EU och FN har satt upp om en ökad cirkulär ekonomi viktiga att nå för att bromsa klimatförändringarna. En annan faktor som är avgörande är att det behöver löna sig ekonomiskt både för privatpersoner och för företag att minska sina utsläpp. Det är inte möjligt att stoppa klimatförändringarna enbart genom insatser på individnivå. Men alla kan förstås vara med och skynda på omställningen och bidra till en lägre klimatpåverkan genom att välja mat, transporter, kläder och värmekällor som ger låga klimatutsläpp.
Hur jämförs den påverkan som olika växthusgaser har? Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika utsläpp med varandra räknas de ofta om till koldioxidekvivalenter, det vill säga hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Metan bidrar per utsläppt ton 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Så här tycker Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen tycker att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att utforma ett mål för konsumtionsbaserade klimatutsläpp, och utreda möjliga styrmedel för att påverka dessa utsläpp, så att vi kan nå det uppsatta målet. Naturskyddsföreningen vill se ett kompletterande klimatmål för konsumtionsbaserade utsläpp som sänker dessa med minst 80 procent, jämfört med 1990, senast till år 2045. Förslaget innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen ska ha sjunkit till cirka 1, 7 ton per person år 2045. Vi tror att de konsumtionsbaserade utsläppen behöver fortsätta att minska också efter målåret 2045 för att vi ska kunna nå utsläpp nära noll till mitten av seklet, i linje med Parisavtalet.
En stor del av dessa utsläpp kommer från produktion av betong till byggverksamhet. Hur räknas de konsumtionsbaserade klimatutsläppen fram? Naturvårdsverket har tillsammans med Statistiska Centralbyrån tagit fram ett system för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Utsläpp som produktion av importerade varor skapar i andra länder räknas in i siffrorna. Utsläpp som sker i Sverige för det som exporteras räknas bort. Siffrorna tas fram genom en modell med skattningar av utsläppsfaktorer för produktion av olika typer av varor som finns med i importstatistiken. Siffrorna för de konsumtionsbaserade utsläppen har därför en högre osäkerhet än beräkningar av utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Hur mycket behöver klimatutsläppen minska? Genom det så kallade Parisavtalet har världens länder kommit överens om att jordens temperaturökning ska hållas väl under två grader, helst högst 1, 5 grader. För att kunna uppfylla Sveriges åtagande i avtalet har Sverige satt upp ett antal mål och etappmål för att minska sina klimatutsläpp.