Johan Örestig berättar om kursen Anmälan och behörighet HR-arbete i teori och praktik, 15 hp Startar 18 januari 2021 Slutar 6 juni 2021 Studieort Ortsoberoende Undervisningsspråk Svenska Blandade tider, 50%, Antal obligatoriska träffar Inga obligatoriska träffar Antal övriga fysiska träffar Inga Upplägg för distanskurs All undervisning sker via IKT. Inga fysiska träffar. Behörighetskrav Grundläggande behörighet Urval Betyg-Högskoleprov-Högskolepoäng Anmälan Nu kan du anmäla dig. Du flyttas till Sista anmälningsdag är den 15 oktober 2020. Studieavgifter Anmälnings- och studieavgifter krävs för dig som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz. Läs mer på
Antal högskolepoäng 15 hp Nivå Grundnivå Studieform Distans Starttid Vårtermin 2021 Om kursen Pedagogik är en vetenskaplig disciplin, där man bildar kunskap om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Inom det pedagogiska problemområdet behandlas bl. a olika aspekter av fostran, utbildning, lärande, undervisning eller andra påverkansprocesser. Frågor kan exempelvis ställas om hur och varför vissa värderingar, kunskaper och färdigheter uppstår, vidmakthålls och förändras inom och mellan generationer, grupper och individer. I kursen ges en övergripande orientering till HR-arbete (Human Resources Management) såväl nationellt som internationellt. Kursen behandlar särskilt strategiskt personalarbete och lärande (i) organisationer. Kursen introducerar vidare teoretiska verktyg som sedan tillämpas i ett praktiskt inriktat case-arbete. I kursen problematiseras också HR-funktionens arbete med mångfaldsfrågor i vid mening samt personalstrategiska utmaningar för organisationer ur ett förändringsperspektiv.
Ellära i teori och praktik är ett läromedel i modern ellära med speciellt fokus på gymnasiekursen praktisk ellära. Ellära i teori och praktik kan även användas för kurserna ellära 1 och 2. Läromedlet består av elevbok, lärarwebb och digitalt läromedel. Ellära i teori och praktik består av två huvuddelar, en praktisk och en teoretisk. Ellära i praktiken består av berättande och beskrivande texter som kombineras med innehållsrika och pedagogiska illustrationer. Grundläggande fakta beskrivs i praktiska sammanhang och eleverna får en helhetsbild av hela elanläggningar. Ellära i teorin fungerar som en uppslags-, fakta- och fördjupningsdel. Här finns korta och faktatäta avsnitt kombinerat med beräkningsexempel. För att kunna arbeta på moderna elanläggningar samt felsöka och komplettera elanläggningar utan att riskera elsäkerhet och en god funktion måste dagens tekniker ha goda baskunskaper i ellära. Detta är också en förutsättning för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för att man ska kunna följa installationsregler.
Detta gäller den huvudprincip för översättning som den tyske teologen och filosofen Friedrich Schleiermacher formulerade i början av 1800-talet och som fortfarande är aktuell. Ska översättaren i första hand sträva efter att vara trogen mot källtexten, även om måltexten kan bli lite främmande för dem som läser den, eller ska översättaren i stället sträva efter att de som läser måltexten ska få samma upplevelse som läsare av källtexten? Också läsare med förkunskaper kan få "färska upplysningar". Jag har bl. a. lärt mig att Jesu ord om att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för den rike att komma in i himmelriket beror på ett översättarmisstag; det grekiska ordet "kamilos", som betyder 'rep', har nämligen förväxlats med "kamelos", som betyder 'kamel'. Onekligen är det mer logiskt med ett rep och ett nålsöga än en kamel och ett nålsöga. Teoretiska begrepp förklaras på ett klargörande sätt, översättningsprincipen domesticering. Sådan översättning kan bl. gälla litteratur för barn och ungdomar som kan översättas utan någon större hänsyn till källtexten.
Kontakt Teknik och format Sök utifrån Sökrutor Plug-ins Bookmarklet Textstorlek Kontrast Vyer LIBRIS söktjänster SwePub Sondera Uppsök Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här. Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst. Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem
Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan. Fältarbetet är förlagt till tre skolor, med syfte att under en dag/skola studera det språkutvecklande arbetet. Tyngdpunkten ligger på djupintervjuer med klasslärare och svenska som andraspråkslärare. Jag har även samtalat med ett antal tvåspråkiga barn för att få en uppfattning om vad de har för tankar kring sin egen tvåspråkighet. Resultatet visar att samtliga skolor i min studie har en arbetsplan gällande undervisning i svenska som andraspråk och de intervjuade lärarna arbetar på ett medvetet sätt med de tvåspråkiga elevernas språkutveckling.
I bokens tio kapitel diskuteras vad det egentligen innebär att förstå det man läser, bland annat ur utvecklingspsykologiskt och minoritetsspråkligt perspektiv. Författarna ger här en bred och forskningsgrundad introduktion till läsförståelse, men också en mängd praktiska riktlinjer för dem som ska planlägga och genomföra undervisning i läsförståelse för elever i olika åldrar och med olika förutsättningar. Översättare: Ulrika Jakobsson Författare Ivar Bråten Ivar Bråten är och professor i pedagogisk psykologi på Pedagogisk forskningsinstitutt vid Universitetet i Oslo. Han är också professor I... Din webbläsare behöver uppdateras För att kunna använda vår hemsida krävs en uppdaterad webbläsare. En uppdaterad webbläsare är säkrare för dig som användare och kan leverera en snabbare och bättre användarupplevelse.
Programmet sändes första gången i oktober 2007. Vad kan det betyda för ett barn att bli intervjad i radio? Att få sin röst hörd? I det sista programmet av Barnen söker Ylva Mårtens upp Sonny som hon intervjuade för 13 år sedan. - Jag känner mig inte trygg att visa mig naken i skolan, det känns som att folk tittar och dömer, säger Linnea som går i åttan på Eneskolan i Järna. Linnea har inte duschat i skolan på tre år. Finns det en konflikt mellan barns dataspelande och bokläsande? Det undersöker Barnens reporter YlvaMårtens. Kajsa Pasanen och Ramyar Shahsavari går i sexan i Frödingskolan i Karlstad. Vad kommer... Spel är en stor del av många barns liv. Nio av tio barn ägnar sig åt att spela via datorn eller mobilen. Och var fjärde kille i mellanstadieåldern spelar mer än tre timmar per dag. Vad är grejen med... Jens-Antonio är 11 år och tycker inte att han lär sig någonting i skolan. De stökiga eleverna tar över lektionerna och lärarna ger honom inga nya utmaningar, berättar han. Så han bestämmer sig för att...
Preliminär lokal: Elite Grand Hotel i Norrköping. Kostnad: 9 800 kronor per deltagare. I kurskostnaden ingår fika och mat.
Målet är att måltextens innehåll och språk ska uppfylla läsarens förväntningar och inte uppfattas som främmande eller exotiskt. Ett exempel är den första franska översättningen av Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump. Pippi på franska uppför sig mycket mer väluppfostrat än Pippi på svenska, för hon uppför sig som franska läsare förväntade sig att barn skulle göra på 1960-talet. En helhetsbild Läsaren får också veta mycket om vad översättning i praktiken innebär. Till exempel fick Emil i Lönneberga heta Michel på tyska för att Astrid Lindgrens Emil från 1960-talet inte skulle blandas ihop med Erich Kästners bok Emil och detektiverna ( Emil und die Detektive) från 1920-talet. Ett praktiskt råd gäller högläsning: genom att läsa översättningar högt kan man lättare upptäcka både mindre lämpliga ordval och meningar som är svåra att läsa och förstå. Mall Stålhammar "avlivar" också vanliga felaktiga uppfattningar om översättning, bl. att det svåra vid facköversättning är facktermer när det i stället är orden mellan facktermerna.
Axel Bil O Maskin, 2024