De flesta förskolor och skolor anser nog att verksamheten inte är särskilt ojämställd. En annan bild framträder dock ofta när man börjar kartlägga de könsmönster som finns. Personalen har olika förväntningar på pojkar och flickor. Barn, material, miljö, aktiviteter och struktur delas upp i kvinnligt och manligt. Alla elever oavsett kön ska ha lika tillgång till utbildning och kränkningar av elever ska förhindras, kräver skollagen. Vad innebär då detta jämställdhetsuppdrag i praktiken? I Jämställdhetsarbete i förskola och skola formuleras sju utmaningar att utgå från. - Gör verksamheten könsmedveten. - Genusgranska läromedel och material. - Minska skillnaderna i flickors och pojkars resultat. - Utmana ojämställda studie- och yrkesval. - Motverka verbala kränkningar och trakasserier. - Motverka hedersrelaterat förtryck och våld. - Utmana normer i entreprenörskap. Läsaren får tips på arbetsmetoder för praktiskt jämställdhetsarbete, konkreta exempel från förskolor och skolor att inspireras av och referenser till teori att använda som ett stöd i arbetet.
Under rubriken Förskolor i statlig/ensklid regi finns en kort sammanfattning av i vilken form verksamheten bedrivs samt eventuell profilering/inriktning den har. Även här kan man läsa om hur man arbetar med minoritetsspråk. Vem har rätt till förskoleverksamhet? Enligt skollagen ska barn från och med ett årsålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har eget behov på grund av familjes situation i övrigt. Även barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn, ska från och med ett årsålder erbjudas plats i förskola. Förskoleverksamhet bedrivs i förskola och i pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare). Förvärvsarbetande, studernade och arbetssökande vårdnadshavare kan välja mellan två omsorgsnivåer, över eller under 25timmar per vecka. Föräldralediga Barn till vårdnadshavare som är föräldralediga med nyfött syskon har rätt till plats i förskola/pedagogisk omsorg 15 timmar/vecka. Förskolechefen beslutar om närvarotidens förläggning.
Vad innebär då detta jämställdhetsuppdrag i praktiken? I Jämställdhetsarbete i förskola och skola formuleras sju utmaningar att utgå från. - Gör verksamheten könsmedveten. - Genusgranska läromedel och material. - Minska skillnaderna i flickors och pojkars resultat. - Utmana ojämställda studie- och yrkesval. - Motverka verbala kränkningar och trakasserier. - Motverka hedersrelaterat förtryck och våld. - Utmana normer i entreprenörskap. Läsaren får tips på arbetsmetoder för praktiskt jämställdhetsarbete, konkreta exempel från förskolor och skolor att inspireras av och referenser till teori att använda som ett stöd i arbetet. Jämställdhetsarbetet måste integreras i den dagliga verksamheten för att bli hållbart och inte drivas som ett sidoprojekt. Fjärde upplagan är uppdaterad och aktualiserad utifrån ändringar i läroplanerna för grundskolan och förskolan avseende jämställdhet. Boken vänder sig till skolledare, skoltjänstemän, lärare, förskollärare, elevråd och skolpolitiker.
Däremot var vissa konkreta åtgärder i arbetet med barnen, som indelning i enkönade grupper, möjligen något mer schablonartade. Sådana åtgärder var framför allt till för att kompensera brister som alla "flickor" respektive alla "pojkar" beskrevs ha, förklarar Charlotta Edström. Det är framför allt de senaste femton åren som Charlotta Edström behandlar i sin avhandling. Hennes fokus ligger på svensk förskola men avhandlingen innehåller också en jämförelse mellan svensk och skotsk förskolepolitik. Fredagen den 5 november 2010 försvarade Charlotta Edström, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå Universitet, sin avhandling i pedagogiskt arbete med titeln "Samma, lika, alla är unika". Engelsk titel: "The same, similar, all are unique". Läs hela eller delar av avhandlingen på: Charlotta Edström är uppvuxen i V. Hökmark i Skellefteå kommun och har arbetat som förskollärare i Stockholm. För ytterligare information: ">
Alla beredningar i utskottet 2019-02-07, 2019-01-31 Nej till motioner om förskolan (UbU7) Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tar bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp. Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter. Protokoll med beslut Protokoll 2018/19:68 Onsdagen den 27 mars Förslagspunkter och beslut i kammaren 1. Förskolans inriktning Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2018/19:380 av Patrick Reslow (SD) yrkande 9, 2018/19:2841 av Fredrik Christensson (C) yrkande 17, 2018/19:2842 av Martin Ådahl (C) yrkande 15 och 2018/19:2923 av Jan Björklund (L) yrkande 13. Reservation 1 (SD) Reservation 2 (C) Reservation 3 (L) Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 7 M 63 SD 58 4 C 29 2 V 28 KD 22 L 18 1 MP 14 - Totalt 220 76 24 2.
Rektorer i förskolan och strateger med stor erfarenhet av jämställdhetsarbete har arbetat fram en modell för att främja ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. I det ingår verktyg för att pedagoger, arbetslag och rektorer ska kunna värdera sitt jämställdhetsarbete och förbättra sina arbetssätt. Syftet är att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i kommunens förskolor. Jämställdhetsarbete ingår i förskolans läroplansuppdrag och är på många kommunala förskolor naturlig och medveten del i det dagliga arbetet. Det kan exempelvis handla om hur fysiska miljöerna utformas, materialval, barns inflytande och utrymme och att bredda barnens förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. För- och grundskolenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att hitta sätt att öka likvärdigheten och öka kvaliteten i förskolan inom området jämställdhetsarbete. Arbetet kommer att leda till att förskolor i höst erbjuds en gemensam kunskapsbas med bland annat stöd- och inspirationsmaterial, föreläsningar och studiebesök på Hedlunda förskola.
I den statliga politiken beskrivs förskollärarna och barnskötarna både som en del av lösningen på jämställdhetsproblemet och som en del av problemet eftersom det finns "för få män" i förskolan. Från kommunernas sida framhålls att pedagogerna behöver mer kunskap om jämställdhetsfrågor. Förskolepedagogerna som Charlotta Edström har intervjuat arbetar alla aktivt med jämställdhet. De menar att de nu är mer medvetna än tidigare och gör en distinktion mellan dåtid och nutid. – De säger att de tidigare behandlade barnen könsstereotypt, men att de i dag arbetar mer medvetet även om de behöver jobba för att hålla uppe jämställdhetsarbetet och inte återfalla till gamla mönster. Mer ord än konreta åtgärder Beskrivningarna av jämställdhetsarbetet i både politiken och ute i förskolorna saknar till stora delar frågor som handlar om makt och könsordning. – Jämställdheten betonas också starkare i policytexter än i de konkreta åtgärderna. I de förskolor som jag har studerat fördes sammantaget relativt nyanserade diskussioner av jämställdhetsfrågorna som både berörde flickor och pojkar som individer, grupper och variationer inom grupperna.
Förskolan har skapat en gemensam struktur för att planera både temaarbeten och olika rutinsituationer på förskolan, uteverksamhet och tema kroppen Planeringen avser............................................................................................... Tidsperiod fr. o. m - t. m Övergripande mål från Lpfö Konkreta mål. Vad vill vi att barnen/gruppen har utvecklat/lärt sig? Vad kommer tema/arbetet att handla om? Hur har barnen inflytande på temat/arbetet? Hur kommer arbetet att ske? Hur ska vi dokumentera? Vem/vilka är ansvariga? Utvärdering När? Vad? Hur? Ansvariga: Arbetet med aktuellt temat bedrivs både på avdelningsnivå och i åldershomogena grupper. Barnen är vid vissa tillfällen i veckan indelade i grupper. Då kan varje grupp jobba vidare med temat och anpassa innehållet efter intresse och ålder. De åldershomogena grupperna arbetar även med materialet Stegvis, naturaktiviteter mm.
Corpus ID: 141930783 @inproceedings{Larsson2011JmstlldhetsarbeteIF, title={J{\"a}mst{\"a}lldhetsarbete i f{\"o}rskolan: En studie av f{\"o}ruts{\"a}ttningar f{\"o}r arbete med j{\"a}mst{\"a}lldhet}, author={Sara Larsson}, year={2011}} Sara Larsson Published 2011 Psychology Syftet med undersokningen har varit att studera forskollarares attityd till jamstalldhetsarbete for att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor for detta arbete i forskolan. Jag intervjuad...
Axel Bil O Maskin, 2024