Glädjande är att flera valarter ökar i antal – bland annat knölval, sydkapare, grönlandsval och blåval. Valar hotas också av kollisioner med fartyg, utarmning av bytesdjurspopulationer, habitatförstöring genom t ex olje- och saltutvinning, bifångster i fiskenät och marina föroreningar. Ny forskning visar att bardvalar liksom tandvalar drabbas av miljögifter som anrikas i deras fettvävnader. Det verkar som om giftiga ämnen på lång sikt är ett stort hot mot valarnas överlevnad. Miljögifterna kan påverka valarnas hälsotillstånd, immunförsvar och fortplantning. Klimatförändringarna kan verka både på ett negativt och positivt sätt för valarna. När havstemperaturen förändras kan det påverka bytesdjurens utbredning och fortplantning, samt havsströmmarna styrka och riktning. Eftersom valar är lättrörliga kan de troligen flytta med när bytet ändrar utbredning. I framtiden räknar forskarna med att Arktis kommer att bli allt mer isfritt sommartid, vilket medför att många valarter kan födosöka i vatten som tidigare var täckt av havsis.
Annat än att det finns inte mycket känt om reproduktionen av många valarter. Trots alla våra studier av valar har reproduktionen hos vissa arter aldrig observerats. Efter parningen är honan i allmänhet gravid i ungefär ett år, varefter hon föder en kalv. Det har förekommit uppgifter om kvinnor med mer än ett foster, men vanligtvis är bara en född. Honorna vårda sina kalvar - en baby blåval kan dricka mer än 100 liter mjölk per dag! Plus, de behöver för att skydda sina kalvar från rovdjur. Så att ha endast en kalv gör mamman att fokusera all sin energi på att hålla den kalv säker. Valar jagas fortfarande Hulton Archive / Getty Images Medan glansdagar valfångst slutade för ett tag sedan, är valar fortfarande jagas. Internationella valfångstkommissionen, som reglerar valfångst tillåter valfångst för aboriginernas uppehälle ändamål eller vetenskaplig forskning. Valfångst förekommer i vissa områden, men valar hotas ännu mer genom fartygs strejk, förvecklingar i fiskeredskap, fiske bifångst och föroreningar.
[ 1] Valhajen är vanlig som bifångst vid fiske på tonfisk på grund av att de ofta vistas bredvid varandra. [ 1] Katastrofer som explosionen av oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen kan skada lokala populationer allvarlig. [ 1] IUCN uppskattar att populationerna i Indiska oceanen och Stilla havet minskade med 75 procent under de senaste 75 åren (tre generationer räknat från 2016). Under samma tid minskade beståndet i Atlanten med cirka 25 procent. Valhajen listas därför som starkt hotad (EN). [ 1] I några regioner blev valhajskådning en betydande inkomstkälla för den lokala turistindustrin. [ 3] Noter [ redigera | redigera wikitext] ^ [ a b c d e f g h i] Pierce, S. J. & Norman, B. 2016 Rhincodon typus. Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018. 1. Läst 17 juli 2020. ^ "Topp 10 största hajarna".. Läst 22 december 2019. ^ [ a b c d e f g] Froese, Rainer/Pauly, Daniel (red., 2020). " Rhincodon typus " i FishBase, 07 2020. ^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid.
- En sajt om valar i svenska vatten
Alla valdjur tillhör ordningen Cetacea som innefattar mer än 80 arter. Tretton arter räknas som stora valar och 12 av dessa är bardvalar (underordning Mysticeti), däribland blåval, sillval, vikare, knölval och grönlandsval. Kaskeloten däremot tillhör tandvalarna (underordning Odontoceti) Hur lever de stora valarna? Det största djur som någonsin funnits på jorden är blåvalen. Den kan bli upp till 30 meter lång och väga mer än 150 ton. Ett barn skulle kunna krypa i blåvalens största blodådror, och dess hjärta är stort som en bil. Att valar kan bli så stora beror till stor del på vattnets stödjande kraft. På land skulle ett så stort djur behöva så kraftig benstomme att de skulle ha svårt att röra sig. Valar är varmblodiga däggdjur som andas luft med lungor. De föder levande ungar som diar mjölk som utsöndras från moderns mjölkkörtlar, precis som hos människor. Till skillnad från landlevande däggdjur har valar inte päls för att hålla värmen, utan ett tjockt späcklager. Hos grönlandsvalen kan späcklagret bli mer än 75 cm tjockt.
På grund av efterfrågan på hajfenor som används till hajfensoppa har många populationer minskat kraftigt. Det förekommer också ett stort hot mot hajar i form av bifångst. Detta är och har framförallt varit fallet för svenska arter. En del arter som makohaj, blåhaj och rävhajar fiskas hårt på grund av hajfenfisket och riskerar på sikt att fiskas bort. Hajfensoppan är ett stort problem hajarnas överlevnad. Forskare misstänker att flera arter riskerar att dö ut på grund av hajfenfisket. HAJBIOLOGI - EN INTRODUKTION Hajar är broskfiskar som har ett skelett av brosk, de saknar simblåsa och har dessutom hudtänder över kroppen istället för beniga fjäll som vanliga fiskar. Det finns 543 arter av hajar i världen. De flesta är marina men många arter simmar även upp i floder och lever i sjöar. Läs mer om grundläggande hajbiologi här. HAJFENFISKE - HOT MOT HAJAR Hajfenfisket är idag det största hotet mot hajar. Hajfenorna används till hajfensoppa i Kina och har ett högt marknadsvärde. Detta leder till överfiske av många av världens hajbestånd.
Till sin hjälp har man teknisk utrustning, exempelvis satellitsändare, sonar för ljusupptagning och kameror. Insamlad information och data är grunden och förutsättningarna för fortsatt skydd och bevarande av valhajen och andra marina arter. Färgteckningen varierar mellan individer. Vanligtvis är de gråsvarta eller mörkbruna med vita eller gula fläckar. Varje valhaj har ett unikt mönster av gulvita prickar på kroppen, vilket gör att forskare lätt kan identifiera dem. Dessa prickar fotograferas och förs sedan in en databas. På flera platser i världen har man arbetat med att identifiera individer. På Filippinerna har man på detta sätt lyckats identifiera 458 individer sedan år 2007. Satellitsändarna hjälper forskarna att övervaka och studera bland annat valhajars beteende, populationsstorlek och migrationsmönster. WWF stödjer flera projekt som hjälper valhajen i Mexiko, Indonesien, Centralamerika och i vattnen runt ön Mafia utanför Östafrikas kust. Genom olika studier får forskarna in värdefull information om valhajars beteende, populationsstorlek och habitat.
Eftersom de ingår i gruppen av tandvalar, betraktas delfiner och marsvin också valar. De beställ Cetacea innehåller de två största djuren i världen: blåhvalen, som kan växa till cirka 100 fot i längd, och finvalen, som kan växa till cirka 88 fot. Båda livnär sig av relativt små djur, till exempel krill (euphausiids) och små fiskar. Det sätt som valar "sover" kan låta konstigt för oss, men är meningsfullt när du tänker på det så här: valar kan inte andas under vattnet, vilket betyder att de måste vara vakna nästan hela tiden för att komma upp till ytan när de behöver andas. Så valar "sover" genom att vila hälften av hjärnan åt gången. Medan den ena halvan av hjärnan förblir vaken för att se till att valen andas och varnar valen för någon fara i sin miljö, sover den andra hälften av hjärnan. När det gäller sinnen är hörsel det viktigaste för valar. Luktkänslan är inte väl utvecklad hos valar och det diskuteras deras smakskänsla. Men i undervattensvärlden där synligheten är mycket varierande och ljudet reser långt är bra hörsel en nödvändighet.
Axel Bil O Maskin, 2024